/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2024%2F02%2Fnordlingen_bronzezeitliches_schwert.jpg)
Nördlingarnas praktfulla svärd
Jonathan Lindström
13 feb 2024
Arkeologerna som grävde ut ett gravfält i den bayerska staden Nördlingen trodde knappt sina ögon i början av sommaren. I en grav fann de ett drygt 3 300 år gammalt bronssvärd som var så välbevarat att det nästan glänste när det penslades fram i dagsljuset. Svärdet är ett praktarbete tillverkat av en skicklig smed. Greppet med oktagonalt (åttkantigt) tvärsnitt har nitats fast på svärdbladet. För närvarande undersöks var svärdet tillverkats.
Sedan tidigare känner man till tre områden varifrån svärdstypen spridits – södra och norra Tyskland samt Danmark. Genom jämförelser av gjutningsmetoderna och dekorationerna på vapnet anser forskarna att en del av svärden från norr är importerade eller tillverkade av ”vandrande hantverkare”, medan andra är lokala kopior av förebilder från söder. Ett svärd som påminner om det i Nördlingen har hittats så långt norrut som i Vingåker i Södermanland.
Svärdet har inga hack i eggen, omslipningsspår eller andra tecken på användning och slitage, men det innebär inte att det var avsett enbart för uppvisning. Det var utformat och avvägt så att det kunde fungera mycket effektivt i verklig strid, där man framförallt högg men också stack sina fiender. Bronsåldersexperten Kristian Kristiansen har i en klassisk studie visat att enklare svärd ofta uppvisar användningsspår, medan de är färre på påkostade svärd. Orsaken är troligen att de finare svärden tillhörde hövdingarna, vilka mer sällan var i direkt strid än krigarna med enklare svärd, som fick göra grovjobbet. Vi kan alltså misstänka att Nördlingsvärdet tillhörde en hövding, eftersom det både var påkostat och utan slitage.
Svärdet hittades intill skeletten av en man, en kvinna och ett barn, tillsammans med andra föremål, som pilspetsar. Om de döda utgjorde en familj är oklart, ingen dna-analys har ännu genomförts. De levde och dog i en tid – det sena 1300-talet f.Kr. – då det ännu fanns stabila handelsnätverk som sträckte sig över Europa. Exempelvis gav sig krigare och handelsmän från den nordiska stormannaklassen ner på kontinenten och bytte till sig koppar och tenn mot bärnsten från södra Östersjön, norrländska pälsar och slavar som fångades in på vägen. Bärnstenen kunde sedan leta sig vidare ner till Mykene i södra Grekland.
Omkring år 1300 f.Kr. kom detta nätverk att braka samman. En orsak tycks ha varit att ett krigiskt politiskt välde bredde ut sig västerut från sydöstra Europa över Centraleuropa. Följden blev bronsbrist, särskilt i norr, som i sin tur utlöste konflikter som det stora Tollenseslaget omkring år 1230 f.Kr. i norra Tyskland. På 1100-talet f.Kr. stabiliserades det politiska läget i centrala och norra Europa. Stora välden med överkungar bildades och koppar och tenn började åter spridas långväga från gruvdistrikten. I gengäld kollapsade nu många samhällen och riken i det östra Medelhavsområdet, där krigare från norr skyndade till och tjänade som legoknektar. Men så dags vilade mannen, kvinnan och barnet i Nördlingen sedan nära ett par sekler i sin grav.

