Mysteriet med de brända ekollonen

Jonathan Lindström

Jonathan Lindström

13 aug 2020

Arkeologsläktingen Grim Melin visar upp några av ekollonen.
Foto: Kalle Melin

BRONSÅLDERN. I somras hittade arkeologerna från Sydsvensk Arkeologi brända ekollon vid utgrävningen av en bronsåldersboplats i skånska Bromölla. Det är ett större mysterium än vad man skulle kunna tro.

– På nätet har jag sett att hipsters rostar ekollon och mal mjöl av dem, säger arkeologen Ylva Wickberg, men vi har hittat enorma mängder helt förkolnade ekollon. De fyller flera sopsäckar!
Att det skulle handla om spår efter misslyckade bronsåldershipsters är därför mindre troligt. Kanske användes ekollonen istället som energirikt bränsle.

– De flesta ekollonen låg i gamla ugnar, men de lerklinade ugnsväggarna är inte hårt brända. Det talar för rätt låga temperaturer och mot att det rör sig om smidesugnar. Jag lutar åt att de användes vid matlagning. Genom att ladda ugnen med små ekollon kunde man hålla en jämn och lagom temperatur.

Analysen av ekollonen fortsätter, och då kommer de också att dateras mer exakt med kolfjortonmetoden. Hittills bygger dateringen på att skärvor av rabbig keramik hittades tillsammans med förkolnade ekollon i en av ugnarna. Under den yngre bronsåldern tillverkades stora förvaringskärl av lera som försågs med rabbig utsida, en skrovlig och sandig yta som gjorde det lätt att få fäste när kärlen lyftes.