En moderiktig ämbetsmannagrav

Det spektakulära fyndet av en stormannagrav i sydöstra Uppsala ger en inblick i den elitkultur av kontinentalt snitt som etablerades på 500-talet med Gamla Uppsala som centrum.

Av Mats Karlsson, frilansjournalist.

Det är spelpjäserna av elfenben, många av dem förgyllda, som gör skillnaden. Framför allt är det dessa som skiljer ut graven från andra vid samma tid. Pjäserna är unika för Sverige och oerhört sällsynta även i resten av Västeuropa. Mannen i graven var inte vem som helst.

Folkvandringstiden 400–550 är en turbulent tid med omvälvningar efter Västroms fall. Men när den går över i vendeltid under 500-talets andra halva kommer ett nytt samhällsskick. Det är särskilt tydligt kring Gamla Uppsala.

En ny kultur etableras snabbt, med kontinentens dominanter merovingerna som förebild. En yttring är prakten i den grav som hittades för tre år sedan i Fyrislund i sydöstra Uppsala, ett fynd som offentlig-gjordes i höstas. Där begravdes i byn Kumla under andra halvan av 500-talet en man och ett barn med spektakulära gravgåvor. Intill fanns en större hög över en kvinna.

Det nya modet syns inte bara i gravgåvor, utan även på boplatser. Man börjar bygga långa hallar för storslagna fester där man visar sin rikedom. De stora gravhögarna gör comeback, ett gravskick som även förekom under bronsåldern.

Detta skifte syns i stort sett hela landet – till exempel lyftes Västergötlands storhögar från vendeltid nyligen fram i en avhandling (se Populär arkeologi 6/19) – men ingenstans är det så tydligt som i Uppsalatrakten.

– När makten etablerar sig kring 600 i Gamla Uppsala, troligen något tidigare, med storhögar och stolprader som avgränsar området, så finns det mäktiga män i trakten som ansluter sig och ger sitt stöd. Både i Fyrislund och Gnista intill finns gravar med väldigt fina gåvor, men inga andra gravar som visar att den gravlagda hade arvtagare. Därför tror vi att de här männen hade något slags ämbete, säger Anna Hed Jakobsson, fil.dr och projektledare på Arkeologikonsult, som undersökte graven i Fyrislund.

Inte heller tyder boplatserna som grävdes ut intill på högreståndsmiljö, vilket också pekar mot ett ämbete snarare än ärvd makt. Fast det kan kanske ligga en storgård under dagens bebyggelse, framhåller hon.

Bland gåvorna i Fyrislund finns ett litet hänge, som bara har en känd parallell – i Högom utanför Sundsvall. Där begravdes en stor hövding eller lokal kung, med två hängen intill högra örat. Det kan vara ett slags gradbeteckning, buren som örhänge, i en huvudbonad eller på axeln, gissar arkeologerna.

Per Ramqvist, professor emeritus i arkeologi vid Umeå universitet, har forskat i graven i Högom, som är norra Sveriges rikaste. Både graven i Fyrislund och den i Högom har inslag som för tankarna till merovingerna, framhåller han. Svärdsknappen i Fyrislund har till exempel granater infattade i guld, en teknik från merovingerna. Hövdingen i Högom lades i öst–västlig riktning, vilket kan ha influerats av merovingernas kristna gravskick.

– Orienteringen är viktig. Även om de ännu inte var kristna belyser det deras internationella kontakter. De känner till vad man gör på kontinenten, kanske de har alliansfränder där, byter varor, gifter sig. Det var en kosmopolitisk värld – vi var inte isolerade, inte ens i norr. Fynden i Högom kommer från hela Europa.

Mannen i Fyrislund var ingen kung, men han var en i kretsen kring dem som härskade i Gamla Uppsala. I hans grav fanns också delar av ett svärdshandtag. Men det betyder inte att han var krigare; krigiska attribut användes för att signalera makt.

Också spelpjäserna visar på makt. Det är närmare 60 stycken, och minst 20 av dem har spår av förgyllning. Elfenben är mycket ovanligt i nordiska gravar, pjäserna kan ha tillverkats i Rom, Alexandria eller Konstantinopel.

– Det var viktigt att visa att man hade ett stort nätverk. Pjäserna är troligen en gåva, som mannen har fått av någon i Uppsala eller om han själv har rest fjärran. Avancerade spel i stil med schack var en högreståndssyssla. Idealet var att man som gudarna skulle vara intelligent, insiktsfull, klok, vältalig och strategisk. Det kan ett sådant här spel uttrycka, säger Anna Hed Jakobsson.

Även om vendeltida storhögar finns i kluster över landet så sticker de på Uppsalaslätten ut. Redan innan Gamla Uppsala började monumentaliseras under 500-talets andra hälft, var bygden tätbefolkad.

Här finns de praktfulla båtgravarna i Valsgärde, strax norr om Gamla Uppsala, och längre norrut i Vendel, som gett hela epoken sitt namn. Det finns ryttargravar där män begravts i full mundering och med hästen intill.

– Under folkvandringstid lägger man aldrig hela hästar i gravarna, men under slutet av 500-talet läggs djur i gravarna hos både eliten och vanligt folk, som hela hundar. I de rika gravarna är det så väldigt många djur, säger John Ljungqvist, docent vid Uppsala universitet och ledande forskare i Gamla Uppsalas arkeologi.

Men det var länge sedan sådant hittades. Förutom i Gamla Uppsala har det inte grävts mycket i Uppsalabygden sedan 1930-talet.

– Högarna i Mälardalen är i allmänhet inte så exklusiva. Men sedan kom Gnista och nu Fyrislund. Det stärker bilden av att det blir mode att visa upp sin rikedom under vendeltiden. Man var väldigt slösaktig, det var en riktig show off-tid.

Fynden i graven kan i flera avseenden mäta sig med kungshögarna i Gamla Uppsala, men fyndmaterialet i dessa är mycket mer fragmentariskt. De grävdes ut på 1870-talet, på ett betydligt grövre sätt, säger han. I västhögen hittade man spelpjäser liknande dem i Fyrislund, men sönderbrända. Där fanns också så kallade kaméer, halvädelstenar med utskurna figurer, från Konstantinopel – något man bara hittat vid Medelhavet och i Gamla Uppsala.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.